Vitt vinVita viner tillverkas utan att druvornas skal och kärnor inkluderas i urlakningen och jäsningen. Därför spelar det ingen roll om druvorna är gröna eller blå. Vid tillverkning av rosévin låter man dock skalen vara kvar en kort stund i urlakningen. En skillnad mellan röda viner och vita viner är att vita viner jäser vid 15-20 grader medan röda viner jäser vid temperaturer mellan 20–32 grader. Tack vare att musten är fri från skal och kärnor är det enklare att göra vitt vin än rött vin. Samtidigt måste man vara mer noggrann med jäsningstemperaturen. Dessutom måste man säkerställa att vinet inte oxiderar. Vita viner finns i alla tänkbara varianter, från väldigt torra och sträva viner till söta och fruktiga viner. De vanligaste druvorna är chardonnay, moscato, gewürztraminer, riesling och sauvignon blanc. ChardonnayChardonnay är en mycket användbar druva. Den kan användas för att göra såväl vanligt vitt vin som mousserande varianter. Det är också en druva som kan odlas i flera klimatzoner. En typisk chardonnay är fyllig och har en klar citruston. Chardonnayviner som lagras på ekfat får ofta en söt, smöraktig ton. MoscatoMoscatodruvan ger en fruktig smak med stor sötma. Dessa egenskaper gör ett moscatovin perfekt till desserter, om man nu inte vill avnjuta ett avnjuta ett riktigt dessertvin efter middagen. GewürztraminerGewürztraminer är en druva som ger torra och fruktiga viner med ett fräscht inslag av persika och peppar. Typiska vindistrikt för denna druva är Alsace, Lothringen och den amerikanska västkusten. RieslingRieseling är en druva som främst odlas i Alsace samt i Rhen och Mosels dalgångar. En riesling är frisk i smaken med en angenäm syra. Vanliga toner i en riesling är äpple och päron. Sauvignon blancDruvan sauvignon blanc odlas främst i Loire-dalen och på Nya Zeeland. Den lämpar sig också väl för blandning med semillondruvan. Sauvignon blanc ger viner i alla möjliga smakriktningar, men har i princip alltid en ton av färska örter. Den är också uttalat fruktig. |
|
